A
Acrospire: Grodden på maltkornet. Det är denna som något så när visar hur mycket
modifierat kornet är.
Adjunct: tillsats, komplement. Ofta detsamma som vår "Råfrukt"
Acid: syra, sur, syrlig.
Alpha-acid: Alfa-syra hos humle, betecknas "a-syra"
Acid rest: Syra rast som utföres mellan 30-53°C, där ett ämne som heter phytein
arbetar och sänker pH-värdet på mäsken. detta är viktigare när man
bara använder ljus malt.
Attenuation: förjäsbarhet eller skillnaden mellan ojäst och jäst vört, dvs förloppet.
B
Barley: Sädesslaget korn
Beta-acid: Beta-syra hos humle, betecknas "ß-syra". bidrar till en mindre del till
beskan hos öl. Man räknar med 1/9-del av ß-syran vid beräkning av
BU.
Break: Druv; Äggviteämnen som fäller ut vid kokning och kylning av vörten
Hot-break= varmdruv
Cold-break= kalldruv
C
Crush: Krossa, mala
Carbondioxide: CO2, koldioxid eller kolsyra.
Carbonate: karbonera, dvs tillsätta något som jäser upp kolsyra eller
pressa in kolsyra i vätska. betyder även "hårt" Vatten.
Corn: Majs. Maize används också. t.ex. flaked maize.
Conversion: Omvandling, t.ex. "starch-conversion" betyder försockring. I detta
fallet omvandling av stärkelse till maltsocker.
Cereal: Flingor och liknande. På eng. betyder cereal frukostflingor.
Carbonhydrate: Kolhydrater
Chill-haze: Köldgrumling som uppkommer när ofiltrerat öl kyls under 10°C och
äggviteämnen och proteiner fälls ut. Försvinner när ölet blir varmare
än 10°C igen.
Contamination: Smitta. Ett öl eller en vört kan bli kontaminerad av bakterier,
vildjäst och liknande.
Conditioning: kolsyrning av öl via jäsning. Kan även kallas kröjsning.
D
Density: Vörtstyrka. vanligast är "Oechsle". Man mäter även "Plato", "Balling", och "Brix".
Draught: Fat-öl. Dvs från fat.
E
Endosperm: Stärkelsekärnan i maltkornet.
F
Flour: Mjöl
Flaked maize: Majsflingor.
Ferment, fermentation: Jäsa, jäsning.
Fermentable: Förjäsbar.
Flocculation: Sedimentationsförmåga hos jäst eller partiklar. högflocculerande
jäst sjunker snabbt till botten efter jäsning. Lågflocculerande kan ligga
kvar i lösning och göra ölet grumligt.
Fine, finings: Klara, klarningsmedel.
G
Grain: Frö, korn, säd.
Grind: Mala.
Glucose: Glykos, fruktsocker t.ex. "Dextropur"
Germination: Groning av kornet så det blir malt.
Gyle: Jäsande vört, eller kärlet den jäser i.
H
Hops: Humle.
Head-retention: Skumstabilitet
Husk: Skal på maltkornet.
Hydrogen: Väte.
Haze: Grumling, se "chill-haze".
I
Iodine: Jod. Används för att testa om försockringen är klar. Jod reagerar med
stärkelse och ändrar färg från brunt till blåsvart. Alltså kan man ta ett
prov ur mäsken och kolla om det finns stärkele kvar.
J
K
Kernel: Kärnan på maltkornet.
Kiln: Kölna, dvs ugnen där malten torkas och rostas
L
Lauter-tun, -bin, -tub: Lakkärl. Sil-kar som skiljer vörten från draven.
Lag-phase: Tiden som passerar från det att jästen tillsäts till sötvörten, och
jäsningen börjar.
M
Mash: Mäsk.
Maize: Majs.
Modification: Modifiering hos maltkornet, dvs hur mycket av kärnan hos kornet
som har mjukats upp av enzymer vid mältningen. Man kan se hur
långt grodden har växt och utifrån det avgöra modifieringen
N
Nitrogen: Kväve.
O
Oxygene: syre.
Oast-house: Humlekölna.
P
Pale: Ljus, blek.
Palate: Munkänsla.
Phosforic acid: Fosforsyra H3PO4
Potassium: Kalium.
Precipitate: Fälla ut, utfällning.
Protein rest: Protein rast som utföres mellan 45-53°C
Prime, priming: Konditionering av färdigjäst öl. Kolsyrning med socker t.ex.
Q
R
Rest: Rast. Den tid man låter mäsken vila vid de olika temperaturstegen man
utför.
Rack: flytta, tappa om från ett kärl til lett annat.
Resin: Harts som finns i humlen.
S
Sparge: Laka genom att strila vatten över mäsken.
Strain: Sila av.
Starch: Stärkelse.
Sodium: Natrium.
Steep: Stöpa, blötläggning av korn vid mältning.
Saccharification: Försockring.
Saccharification-rest: Försockringsrast.
T
Trub: Druv.
U
V/W
Wort: vört.
X
Y
Yeast: Jäst.
Z